5 December

Ja, jag kan tyvärr inte svara på kommentarer. Lite frustrerande. Eller kan man det fast jag är oteknisk?

Hm, mina planer igår sprack.
Jag låg i sängen och gjorde somsagt engelska, pratade med Divan på msn och sa att jag skulle bara sova fem minuter, för jag såg inte ett skit av vad som stod på datorn, mina ögon höll på kollapssa. Jag tog telefonen, ställde klockan så den skulle ringa efter fem minuter. Höll den i handen stängde ögonlocken. Nästa gång jag vaknade var klockan runt nio på morgonen. Datorn stod på, lampan vad tänd, bussen hade gått, huset stod tomt, utom jag då. och Eros.
Så jag gick ner och började städa hela huset och gjorde läxa och njöt av att slippa fara till skolan. Jag behövde verkligen den här dagen ledig.
Sedan när jag suttit och skrivit massa engelska och alla kommit hem och jag satt där och skrev så helt plötsligt, så lagga worddokumentet ihop, jag höll på avlida. Det gick inte att göra något alls men jag stängde inte ner det, för jag ville inte riktigt inse att det höll på försvinna, som jag kämpat med den där jäkla novellen.
Jag gick upp på mitt rum och ringde Ante och lät han höra min ilska litegrann, Marie försökte fixa det men det gick inte. Jag städade mitt rum i ren ilska och frustration, samtidigt som jag blev enormt sugen på att dricka sprit och festa jävul. Sedan började jag städa toaletten där uppe också men då blev det mat, gick ner och halsade tre glas julmust, åt lite mat och kände mig allmänt deprimerad. Kenneth tog upp min dator och....VIPPS! Så fixade han det. Jag blev så glad att jag nästan sprack. Jag älskar dig Kenneth!
Nu har jag skrivit klart den. vilken lättnad. Den suger, men den är klar.

Andreas honey, jag saknar dig till tusen :*





Tro, Hopp & Kärlek - Anja